Konsten att skriva en laborationsrapport.
Rubrik
Sätt lämplig rubrik
Syfte
Identifiera syftet med laborationen. Kortfattat.
Teori
Ge här en teoretisk bakgrund till det som laborationen behandlar. Den som läser din rapport ska här kunna få lite bakgrundsinformation, så att det blir lättare att förstå vad det hela handlar om.
En teoretisk bakgrund hittar du i olika litteratur eller informationskällor.
Metod
Här sammanfattar du kortfattat de metoder du använder som t ex utrustning, teknik osv. Du ska också redovisa för hur du utförde laborationen, helst i passiv form och i imperfekt (ex "Vatten hälldes...).
Resultat
Det resultat som erhållits redovisas här. Skriv kortfattad, lättläst och överskådligt som möjligt. Använd dig gärna av figurer och tabeller. Observera att du inte kommenterar dina resultat här.
Detta görs istället under nästa rubrik.
Slutsatser
Här redogör du de slutsatser som dina resultat visar.
Diskussion
Här får du kommentera och förklara dina resultat. Är resultatet förväntat eller ej? Är det rimligt? Diskutera eventuella tänkbara felkällor.
Skriv en rapport enligt mallen ovan för uppgifterna 1 till 6.
Skriv en egen handledning för den sista uppgiften, nr 7.
onsdag 13 maj 2009
uppgift 5 - Urin - Kaffe - Alkohol.
Uppgift 5 – Urin – Kaffe – alkohol.
I den här delen kommer du själv skriva en laborationshandledning.
Du behöver alltså inte genomföra försöken, utan skriva instruktioner för hur man ska undersöka.
Syftet med laborationen är att undersöka om hur urinproduktionen påverkas av
a) Kaffe.
b) Alkohol.
c) Salt.
Du behöver dela ut en laborationshandledning till en viss grupp människor ( t ex elever).
I handledningen kommer det stå hur hela försöket går till.
Tänk på följande:
Vilka material eller utrustningar behöver man?
- Kan man få tag på alla saker?
- Behöver vi dyra saker?
Utförandet – hur ska man göra?
- Kan man verkligen genomföra försöket? ( man kan t ex inte begära att en elev stoppar in sig ett halvtkilo salt för att se vad som händer)
- Behöver vi dela in oss till olika grupper?
- Behöver vi dela in hela undersökningen till olika delar?
- Behöver jag skriva några tabeller i handledningsbladet som eleverna ska fylla i?
- Finns det en rimlig chans att få svar på frågeställningarna?
Extra information eller bakgrund:
- Vilken information/bakgrund ska jag ha med i handledningen?
- Tips om litteratur eller hemsidor?
- Har jag avslöjat för mycket i handledningen?
O S V …
I den här delen kommer du själv skriva en laborationshandledning.
Du behöver alltså inte genomföra försöken, utan skriva instruktioner för hur man ska undersöka.
Syftet med laborationen är att undersöka om hur urinproduktionen påverkas av
a) Kaffe.
b) Alkohol.
c) Salt.
Du behöver dela ut en laborationshandledning till en viss grupp människor ( t ex elever).
I handledningen kommer det stå hur hela försöket går till.
Tänk på följande:
Vilka material eller utrustningar behöver man?
- Kan man få tag på alla saker?
- Behöver vi dyra saker?
Utförandet – hur ska man göra?
- Kan man verkligen genomföra försöket? ( man kan t ex inte begära att en elev stoppar in sig ett halvtkilo salt för att se vad som händer)
- Behöver vi dela in oss till olika grupper?
- Behöver vi dela in hela undersökningen till olika delar?
- Behöver jag skriva några tabeller i handledningsbladet som eleverna ska fylla i?
- Finns det en rimlig chans att få svar på frågeställningarna?
Extra information eller bakgrund:
- Vilken information/bakgrund ska jag ha med i handledningen?
- Tips om litteratur eller hemsidor?
- Har jag avslöjat för mycket i handledningen?
O S V …
Uppgift 4 - Sinnen.
Uppgift 4 – Sinnen.
Del 1 - Luktsinnet.
Material:
Du behöver handla vanillinsocker och kanel.
Utförande:
Häll i pulverna i tre olika burkar.
Burk A: Vanillinsocker.
Burk B: En blandning av kanel och vanillinsocker.
Burk C: Kanel.
Person 1 - Lukta först på burk A tills att du inte längre känner lukten. Lukta därefter på B.
Person 2 - Lukta först på burk C tills att du inte längre känner lukten. Lukta därefter på B.
Vad får du för resultat?
Del 2 - Ögats synfält.
Material : inget.
Utförande:
Blunda med högerögat och titta rakt fram med vänsterögat. Streck fram din vänsterarm med pekfingret uppåt och börja vrida den mot vänster (moturs) tills du inte längre ser ditt finger. Vrid sedan armen åt höger (medurs) tills du igen inte ser fingret.
Håll hela tiden blicken framåt!
Gör likadant med högerögat och uppskatta synvinkeln på vartdera ögat.
Kom ihåg att en hel cirkel har 360 grader.
Vänsterögat: Synfält _______ grader.
Högerögat: Synfält _______ grader.
Lite bakgrund:
Människan och de flesta djur med ögon har ett begränsat synfält. När du tittar rakt fram ser du mycket, men du ser inte allt. För att kunna se vad som finns vid sidan av dig eller bakom dig måste du vända på huvudet eller kroppen.
Svara på dessa frågor i teori – eller diskussionsdelen.
Människan tillhör ordningen primater inom däggdjuren. Inom primater finns det mängder olika apor. Ett kännetecken hos primaterna är att ögonen sitter tätt i en framåtriktad position. Varför tror du att det har blivit så hos dessa djur?
Ögonen hos krokodiler och många andra reptiler sitter däremot på övre delen av huvudet. Varför tror du?
Många grodor har nästan 360 grader synfält och de kan ”se bakåt”. Varför tror du att det har blivit så?
Del 1 - Luktsinnet.
Material:
Du behöver handla vanillinsocker och kanel.
Utförande:
Häll i pulverna i tre olika burkar.
Burk A: Vanillinsocker.
Burk B: En blandning av kanel och vanillinsocker.
Burk C: Kanel.
Person 1 - Lukta först på burk A tills att du inte längre känner lukten. Lukta därefter på B.
Person 2 - Lukta först på burk C tills att du inte längre känner lukten. Lukta därefter på B.
Vad får du för resultat?
Del 2 - Ögats synfält.
Material : inget.
Utförande:
Blunda med högerögat och titta rakt fram med vänsterögat. Streck fram din vänsterarm med pekfingret uppåt och börja vrida den mot vänster (moturs) tills du inte längre ser ditt finger. Vrid sedan armen åt höger (medurs) tills du igen inte ser fingret.
Håll hela tiden blicken framåt!
Gör likadant med högerögat och uppskatta synvinkeln på vartdera ögat.
Kom ihåg att en hel cirkel har 360 grader.
Vänsterögat: Synfält _______ grader.
Högerögat: Synfält _______ grader.
Lite bakgrund:
Människan och de flesta djur med ögon har ett begränsat synfält. När du tittar rakt fram ser du mycket, men du ser inte allt. För att kunna se vad som finns vid sidan av dig eller bakom dig måste du vända på huvudet eller kroppen.
Svara på dessa frågor i teori – eller diskussionsdelen.
Människan tillhör ordningen primater inom däggdjuren. Inom primater finns det mängder olika apor. Ett kännetecken hos primaterna är att ögonen sitter tätt i en framåtriktad position. Varför tror du att det har blivit så hos dessa djur?
Ögonen hos krokodiler och många andra reptiler sitter däremot på övre delen av huvudet. Varför tror du?
Många grodor har nästan 360 grader synfält och de kan ”se bakåt”. Varför tror du att det har blivit så?
Uppgift 3 - Testa din kondition.
Uppgift 3 – Testa din kondition.
Material:
Klocka.
Diagram.
Utförande:
Räkna pulsslagen under 30 sek.
Ett bra ställe att känna pulsen är handledens insida, mellan tumfingret och pekfingret eller halsen.
a) Hur många pulsslag har du per minut (vilopuls)?
b) Gör en ordentlig ansträngning (t ex att springa upp och ner på trappan).
Räkna direkt pulsen.
Mät pulsen med en halv minuts mellanrum tills du har återfått vilopulsen.
c) Pricka in alla mätvärden i en tabell och i ett diagram.
Rita en kurva som binder ihop punkterna i diagrammet.
Svara på dessa frågor i teori - eller diskussionsdelen.
Hur hade din kurva sett ut om du hade varit mer vältränad?
Hur påverkas vilopulsen av att man tränar upp sin kondition?
Varför ökar pulsen vid fysisk arbete?
Material:
Klocka.
Diagram.
Utförande:
Räkna pulsslagen under 30 sek.
Ett bra ställe att känna pulsen är handledens insida, mellan tumfingret och pekfingret eller halsen.
a) Hur många pulsslag har du per minut (vilopuls)?
b) Gör en ordentlig ansträngning (t ex att springa upp och ner på trappan).
Räkna direkt pulsen.
Mät pulsen med en halv minuts mellanrum tills du har återfått vilopulsen.
c) Pricka in alla mätvärden i en tabell och i ett diagram.
Rita en kurva som binder ihop punkterna i diagrammet.
Svara på dessa frågor i teori - eller diskussionsdelen.
Hur hade din kurva sett ut om du hade varit mer vältränad?
Hur påverkas vilopulsen av att man tränar upp sin kondition?
Varför ökar pulsen vid fysisk arbete?
Uppgift 2 - Diska med olja !
Uppgift 2 – Diska med olja!
Material:
Morötter.
Rivjärn.
En plast skärbräda eller en plastlock.
Matolja.
Utförande:
Del1:
· Plocka fram en plast skärbräda.
· Riv en morot fint med ett rivjärn på skärbrädan.
· Smeta ut och tryck lite med fingrarna ”morotsmoset” på brädan.
· Ta bort den rivna moroten ur brädan..
· Skölj av brädan med varmt vatten.
Del 2:
· Plocka fram en plast skärbräda.
· Riv en morot fint med ett rivjärn på skärbrädan.
· Smeta ut och tryck lite med fingrarna ”morotsmoset” på brädan.
· Ta bort den rivna moroten ur brädan.
· Häll olja på brädan och gnid runt oljan med fingret.
· Skölj av brädan med varmt vatten.
Utförandet av del 1 och del 2 är nästan likadant. Den enda skillnaden är gnidningen med matoljan i del 2.
Jämför resultatet!
Lite bakgrund:
Hos vatten är elektronmolnet ojämnt fördelat. Bindningarna mellan molekylerna är då laddade och man säger att vatten är ett polärt ämne. Kännetecknande för polära ämnen är att de kan lösas i vatten eller i andra polära ämnen.
Hos bensin eller oljor är elektronmolnet jämnt fördelat och dessa ämnen är o-polära. Opolära ämnen kan lösas i opolära ämnen, alltså lika löser lika.
Karoten som finns i morötter och klorofyll som finns i alla gröna växter är opoöära ämnen.
Material:
Morötter.
Rivjärn.
En plast skärbräda eller en plastlock.
Matolja.
Utförande:
Del1:
· Plocka fram en plast skärbräda.
· Riv en morot fint med ett rivjärn på skärbrädan.
· Smeta ut och tryck lite med fingrarna ”morotsmoset” på brädan.
· Ta bort den rivna moroten ur brädan..
· Skölj av brädan med varmt vatten.
Del 2:
· Plocka fram en plast skärbräda.
· Riv en morot fint med ett rivjärn på skärbrädan.
· Smeta ut och tryck lite med fingrarna ”morotsmoset” på brädan.
· Ta bort den rivna moroten ur brädan.
· Häll olja på brädan och gnid runt oljan med fingret.
· Skölj av brädan med varmt vatten.
Utförandet av del 1 och del 2 är nästan likadant. Den enda skillnaden är gnidningen med matoljan i del 2.
Jämför resultatet!
Lite bakgrund:
Hos vatten är elektronmolnet ojämnt fördelat. Bindningarna mellan molekylerna är då laddade och man säger att vatten är ett polärt ämne. Kännetecknande för polära ämnen är att de kan lösas i vatten eller i andra polära ämnen.
Hos bensin eller oljor är elektronmolnet jämnt fördelat och dessa ämnen är o-polära. Opolära ämnen kan lösas i opolära ämnen, alltså lika löser lika.
Karoten som finns i morötter och klorofyll som finns i alla gröna växter är opoöära ämnen.
Uppgift 1 - Lösning i olika vätskor.
Uppgift 1 - Lösning i olika vätskor.
Material:
2 drickglas.
Vatten.
Kolsyrad, ofärgad läsk, t ex Ramlösa eller fruktsoda.
Brustabletter t ex C-vitamin eller Samarin.
En klocka med sekundvisare.
Utförande.
Del 1:
Fyll den ena drickglaset till ¾ delar med vatten och det andra
till ¾ med den kolsyrade läsken.
Släpp ner en brustablett i drickglaset med vatten, samtidigt som du börjar mäta hur lång tid det tar ( i sekunder) innan brustabletten lösts upp helt.
Mät tiden det tar för brustabletten att lösas upp helt i drickglaset med läsken.
Del 2:
Fyll den ena drickglaset till ¾ delar med vatten och det andra
till ¾ med den kolsyrade läsken.
Ställ in båda drickglasen i kylskåpet i flera timmar ( snabbare i frysen) så att vätskan blir mycket kallare. (Mät eventuellt temperaturen).
Släpp ner en brustablett i var sitt drickglas och mät tiden i sekunder.
Del 3:
Fyll en drickglas till ¾ med vatten.
Släpp ner en brustabllet in i glaset och mät tiden (i sekunder) det tar för tabletten att lösas upp helt.
Släpp efteråt en ytterliggare en tablett i samma lösning och mät tiden.
Släpp ytterliggare en tablett och sedan en till och mät tiderna.
Vilka slutsatser (om tiden) kan du dra från alla försök?
Lite bakgrund:
Brustabletter består till största delen av natriumvätekarbonat. När denna löser sig i vätska bildas bland annan koldioxid (gasen som bubblar).
Natriumvätekarbonat omvandlas till Natriumkarbonat + Vatten + Koldioxid
En del av koldioxiden löser sig sedan i vattnet och bildar kolsyra.
Koldioxid + Vatten till Kolsyra
Lösningar i jämvikt:
När vi löser koksalt i vatten kommer saltkoncentrationen så småningom att vara likadan i hela lösningen. I början har vi saltet (hög saltkoncentration) och vatten (låg saltkoncentration) och sedan en lösning med en jämn saltkoncentration. Man säger att lösningen är då i jämvikt.
När man blandar olika ämnen till en lösning strävar lösningen efter en jämvikt, dvs att koncentrationen av varje ämne är likadan i hela lösningen.
Temperaturen har i regel stor påverkan på lösligheten. Lösligheten av fasta och flytande ämnen är inte särskilt beroende av trycket, medan gasers löslighet är starkt tryckberoende.
Material:
2 drickglas.
Vatten.
Kolsyrad, ofärgad läsk, t ex Ramlösa eller fruktsoda.
Brustabletter t ex C-vitamin eller Samarin.
En klocka med sekundvisare.
Utförande.
Del 1:
Fyll den ena drickglaset till ¾ delar med vatten och det andra
till ¾ med den kolsyrade läsken.
Släpp ner en brustablett i drickglaset med vatten, samtidigt som du börjar mäta hur lång tid det tar ( i sekunder) innan brustabletten lösts upp helt.
Mät tiden det tar för brustabletten att lösas upp helt i drickglaset med läsken.
Del 2:
Fyll den ena drickglaset till ¾ delar med vatten och det andra
till ¾ med den kolsyrade läsken.
Ställ in båda drickglasen i kylskåpet i flera timmar ( snabbare i frysen) så att vätskan blir mycket kallare. (Mät eventuellt temperaturen).
Släpp ner en brustablett i var sitt drickglas och mät tiden i sekunder.
Del 3:
Fyll en drickglas till ¾ med vatten.
Släpp ner en brustabllet in i glaset och mät tiden (i sekunder) det tar för tabletten att lösas upp helt.
Släpp efteråt en ytterliggare en tablett i samma lösning och mät tiden.
Släpp ytterliggare en tablett och sedan en till och mät tiderna.
Vilka slutsatser (om tiden) kan du dra från alla försök?
Lite bakgrund:
Brustabletter består till största delen av natriumvätekarbonat. När denna löser sig i vätska bildas bland annan koldioxid (gasen som bubblar).
Natriumvätekarbonat omvandlas till Natriumkarbonat + Vatten + Koldioxid
En del av koldioxiden löser sig sedan i vattnet och bildar kolsyra.
Koldioxid + Vatten till Kolsyra
Lösningar i jämvikt:
När vi löser koksalt i vatten kommer saltkoncentrationen så småningom att vara likadan i hela lösningen. I början har vi saltet (hög saltkoncentration) och vatten (låg saltkoncentration) och sedan en lösning med en jämn saltkoncentration. Man säger att lösningen är då i jämvikt.
När man blandar olika ämnen till en lösning strävar lösningen efter en jämvikt, dvs att koncentrationen av varje ämne är likadan i hela lösningen.
Temperaturen har i regel stor påverkan på lösligheten. Lösligheten av fasta och flytande ämnen är inte särskilt beroende av trycket, medan gasers löslighet är starkt tryckberoende.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)